Jag nafsar gärna i mig lite gräs på promenaden. “Du är väl ingen kanin, heller”, brukar husse säga. Nej, det är jag verkligen inte. Mina människor är inte heller kaniner, men jag har minsann sett att de äter sallad i alla fall, så vad bråkar de om?

Det finns många uppfattningar om varför hundar äter gräs. Vi gör det inte för att vi behöver kräkas eller för att vi saknar något i kosten; det säger djurskötaren Shauna Walsh på webbplatsen countryfile.com. Hundar är allätare så det är inte konstigt att vi äter lite gräs ibland.

När gräset är fuktigt tycker jag helt enkelt att det smakar gott, särskilt en sort som har lite bredare blad. Ibland träffar man på en doft som man vill undersöka närmare och då kan det också slinka ned ett strå eller två.

Det är ingen fara att äta lite gräs även om det kan bli lite jobbigt när jag inte tuggar ordentligt och ett långt strå ska ut i andra änden. Gräs bryts inte ned i hundmagar så man får inte ut så mycket näring eller vitaminer av det. Eller fibrer. Och så ska man förstås inte äta gräs som är nygödslat eller behandlat med något bekämpningsmedel.

Så länge hundar inte matvägrar och bara äter gräs istället för vanlig hundmat kan man ta det lugnt. Det skulle aldrig falla mig in att matvägra. Klockan fem står jag vid matskålen. Lita på det!