Jag är inte någon bilentusiast. Särskilt inte när det gäller att åka i en. Men en Toyota känner jag igen på långt håll. Om matte har åkt bort så vet jag att hon kommer att dyka upp långt innan husse vet det för jag känner igen motorljudet innan han fattar vad som är på gång.

Är vi på promenad och en Toyota närmar sig så måste jag stanna upp och kolla så att det inte är vår bil. Det kan dröja lite för jag hör bilar långt innan de kommer inom synhåll. En hund hör ljud på fyra gånger så långt avstånd som en människa och uppfattar höga ljud mycket bättre. En människa hör inte högre ljud än 20 000 svängningar per sekund. En hund uppfattar 60 000. Det är därför vi kan höra en sork som piper omkring i en underjordisk gång.

Vi är också mycket bättre på att uppfatta var ljud kommer ifrån. En hund har 17 muskler som gör att vi kan röra öronen för att pejla in ljud. Det syns inte lika tydligt på oss som har hängande öron, men titta till exempel på en schäfer som lyssnar. Då ser man tydligt hur öronen vinklas åt olika håll. Dessutom kan vi ju vrida och luta på huvudet för att ta in riktningen ännu bättre.

Vi hör alltså väldigt mycket och är bra på att sortera alla ljud vi hör. En hund kan urskilja upp till 60 olika ljud samtidigt.

Men det är inte bara bra att höra så där bra som vi hundar gör. Plötsliga ljud kan vara skrämmande. Fyrverkerier, åska och skott är obehagliga. Och eftersom det finns så många Toyotabilar i trafiken så blir jag ofta ganska besviken. Det låter som vår bil, men är någon helt annan.