På hösten får man lov (höstlov?) att leta efter bollar i en lövhög på tomten.

Det är något djupt tillfredsställande att borra ned nosen långt in i högen med löv som husse har räfsat ihop åt mig och sniffa efter bollen som han har gömt där. Det är som om det är sånt vi hundar har gjort i generationer och sånt jag kom till världen för att göra. Det är till och med så att jag glömmer vakta tomtgränsen och skälla på hundar som går förbi när jag letar efter min boll där inne i högen.

När mina människor tar bort lövhögen är det slut på det roliga. Då får man vänta tills det kommer snödrivor att gömma bollar i. Det är nästan lika kul, fast kallare om nosen.

Så hösten har sina fördelar, men det finns nackdelar också. Jag gillar inte att det blir mörkt så tidigt för då måste jag vara på min vakt mycket mer. Det är inte så att jag är mörkrädd (det skulle jag aldrig erkänna i så fall), men jag är mer vaksam och redo att slå larm. Mina människor har inte mitt mörkerseende och ännu mindre mitt luktsinne så jag tar mitt ansvar och larmar.