När höstmörkret sänker sig allt tidigare på kvällarna är det en bra tid att reflektera. Annars syns man ju inte, särskilt inte om man har nästan svart päls.

Har man reflexer på sig så syns man på nästan fem gånger så långt håll som om man inte har det. Det ger ju bilförare längre tid att reagera på om de inte har så snabba reflexer själva, så att säga.

Själv är jag ofta sysselsatt med att analysera intressanta dofter på trottoaren och bekymrar mig inte så mycket över trafiken, så det är viktigt att synas.

De flesta olyckor med gående i mörker händer faktiskt i tätbebyggda områden med tänd gatubelysning för gatlamporna räcker inte till för att man ska synas.

Eftersom reflexer ska sitta långt nedför då träffar ljuset reflexerna tidigare. Då är det ju bra att inte vara så storvuxen. I en bil med halvljuset på ser föraren en reflex på 120 meters håll. Om inte reflexen blivit smutsig eller fått repor efter ett halvår i en byrålåda förstås.

Jag har faktiskt egna inbyggda reflexer också. Mina ögon lyser i mörkret. Det beror på att hundar, precis som många andra djur, har en reflekterande hinna bakom näthinnan. Den kallas tapetum lucidus och kastar tillbaka ljus som träffar ögat så att det passerar näthinnan en gång till och på det viset förstärks ljuset. Det är ett av skälen till att hundar ser mycket bättre än människor när det är mörkt. Vi ser nästan lika bra som katter.

Husse brukar ha med sig en ficklampa också, men det är för att kunna plocka upp efter mig. Hundbajs har en märklig förmåga att gömma sig bland höstlöv som har nästan samma färg, särskilt när det är mörkt. Jag blir alltid lika förvånad över hur uselt luktsinne människor har. Hur svårt kan det vara att hitta färskt hundbajs?